En liten recension

Jag fortsätter den skamlösa marknadsföringen av mig själv med en liten recension av en spelning jag var på igår kväll.

Lukten av öl och trängsel sitter i väggarna på Scharniska villan i Umeå. Och många är de band som börjat sin karriär här, på en scen som är i samma höjd som dansgolvet och i skenet från spotlights med trasiga färgfilter. I kväll är det Friday Night Sessions som ska skapa Scharniska-magi.

Friday Night Sessions är ett relativt nystartat band. Kvällen till ära släpper de sin första skiva “Before We Arrive” och publikens förväntningar skapar ett skönt buzz i lokalen. Värmen är påtaglig redan innan bandet börjat spela.

Så kliver de fem man och en kvinna starka bandet upp på scenen och river igång första låten med ett rockackord. Till en början är det skakigt. Stämsången klaffar inte riktigt och de individuellt skickliga musikerna verkar spela var för sig istället för ett band. Men några låtar och några öl senare lossnar det.

Sångarens skräniga röst passar utmärkt till pianoklinket som för tankarna till vilda westerns salooner. Lead-gitarristen flinar självgott åt applåderna han river ner med ett av sina solon. Värmen stiger. Bandet, lokalen och soundet känns så långt från ett höstmörkt Sverige man kan komma. Istället andas det amerikansk söder och till extranumret låter det riktigt bra. Däremot lämnar scenshowen ett och annat att önska. Mellanpratet är förvirrat och scenkläderna hade fått The Hives frontman och stilguru Howlin’ Pelle att rodna.

Produkten blir ändå en lyckad spelning. Den knackiga inledningen kompenseras av tekniskt sett mycket väl framför musik. När även scenspråket lossnar kommer Friday Night Sessions bli riktigt, riktigt bra.

Lyssna på Friday Night Sessions på deras Myspace

www.myspace.com/fridaynightsessions

(Tyvärr låter skivan inte lika bra som liveakten)

/Emil