Sollefteå by (thursday)night.

Livet har sina överraskningar, som till exempel att hoppbacken i sollefteå är vackert upplyst på kvällarna, eller att lamporna slocknar klockan 23, oavsett om det är en livslevare längst uppe eller inte.

Men låt mig börja lite tidigare. Jag var ikväll på väg hem från min mor där jag sett den femte finalmatchen i hockeyn, dagen hade varit ganska lång då jag tidigare hade kommit tillbaka från Umeå efter ett snabbbesök för att kämpa mig igenom en tenta. Tentan kändes dock lite lättare än förra gången jag skrev den och jag fick dessutom en fyra i betyg på en rapport jag lämnat in, så livet kändes bra. Men uppspelt efter dagens händelser kunde jag inte riktigt sova ännu, jag blev sugen på att ta en promenad. Jag tittade upp över staden framför mig och ser att hoppbacken lyser fint där uppe på Hallstaberget och funderar en stund på om det är värt besväret, klockan är ju ändå nästan halv elva. Nyfikenheten och äventyrslusten övervinner till slut mitt tvivel, jag är ju äntligen ledig efter allt tentaplugg, så jag börjar bestigningen.

När jag svänger av den asfalterade vägen upptäcker jag att mitt skoval kanske inte var det bästa bland leran och snöslasket, men ljuset från backen hjälper mig undvika vattenpölarna. Jag tar sikte mot mitten av backen där jag har för mig att det ska finnas en trappa, och mycket riktigt syns den när jag kommer närmare. Stegen är många och det sluttar ganska brant, men vandringen blir lättare av the killers som spelar i mina öron och jag märker inte ens att jag blir anfådd förrän det blir tyst mellan två låtar. När jag till slut vingligt når toppen breder en vacker utsikt ut sig nedanför mig. Jag försöker ta några bilder med min telefon men tyvärr klarar den sig inge vidare i mörkret.

Efter en stunds vilan och beundran börjar jag fundera på min nedfärd, det är då det händer. Klick, så blir allt mörkt framför ögonen. Det är lamporna i backen som har slocknat och det lilla ljuset jag hade för att ta mig upp är nu borta. Nu fick plötsligt min nedfärd den där extra kryddan så den slapp bara vara en transport hem efter äventyret, utan en del av det. Som tur är vänjer mina ögon sig lite vid mörkret och jag kan ta mig neråt.

Nu är jag hemma igen och ska lägga mig i sängen där min vackra, ovetande flickvän ligger och väntar sen ett par timmar tillbaka. Det var nattens äventyr, glöm inte bort att även små utflykter från det normala kan vara befriande. Godnatt och sov gott önskar eder producent.