Om jag skulle “påa” en låt

Så skulle det idag tveklöst vara “Where the streets have no name” med U2. Minns det som igår den där dagen i Nya Zeeland för sex år sedan när jag träffade en kille från Holland som avdyrkade Bono. Samtidigt som han lärde mig att tycka om öl på riktigt förklarade han passionerat hur och varför han ansåg att den här låten var en av världens bästa. Erik som han heter berättade om hur titeln enligt hans tolkning förklarade hela låtens innebörd, “Where the streets have no name” var som stället utan gränser och där alla behandlades lika oavsett var man kom ifrån. Ingen skulle behöva fly, ingen skulle behöva vara rädd och att vara du var lika bra som att vara jag.

En rätt bra plats med andra ord, sen så svänger ju låten väldigt bra också.

Varsågod, Where the streets have no name med U2