Så var man tillbaka i Svenneland efter en månads äventyr i Indien. Tänkte försöka mig på någon slags sumering av vår resa. Vi landade i Trivandrum, Keralas huvudstad som mer påminner om en gigantisk by istället för en stad. Hus på hus, kaotisk trafik, och ett myller av människor och djur. Kerala är Indiens mest tätbefolkade område men också det mest välmående.
Vår första anhalt blev Kovalam som är en turistvänlig badort strax söder om Trivandrum. En strandremsa som kantas av mysiga restauranger och hotell lockar många brittiska pensionärer, men också oss. Från Kovalam gjorde vi en dagsutflykt med taxi till Indiens sydligaste udde Kanyakamari. Att färdas med taxi är bekvämt och du får chansen att stanna och titta på saker längs vägen. Vi gjorde stopp för att titta på ett av Indiens äldsta bevarade träpalats med 120 rum och ett häftigt tempel där en indisk speedad man guidade oss i raketfart och visade mystiska kamasutraskulpturer.
Efter 4 dagar var vi rätt nöjda och bestämde oss för att bege oss norrut till den lite mindre turistiga badorten Varkala. Orten är belägen på två klippor som stupar ner mot stranden och havet, den lugnare South Cliff och den livligare North Cliff där restaurangerna ligger. Stämingen i Varkala är skön. Här tar man det lugnt: läser, mediterar, fikar, tränar yoga och gör ayurvediska behandlingar. Stränderna är fina, har härliga vågor och försäljarna är inte lika ihärdiga som i Kovalam. När vi var i Varkala hade vi turen att tajma in en stor elefantfestival med 54 elefanter. Vi spenderade en hel vecka i Varkala där vi mest slappade, tränade yoga och badade. Det var också mysigt att bara vandra runt i byarna och se hur indierna levde.
Efter en vecka var det dax att bege sig till Keralas största turistattraktion Backwaters, ett fantastiskt område bestående av vattenvägar, kanaler, floder, laguner och risfält. Vi tog en 8-timmarstur med en liten färja från Kollam till Alappuzha, som skulle vara den vackraste delen av Backwaters. Man färdades hela tiden så man såg vad som hände längs strandkanten. Kvinnor som tvättade, kor som betade, män som fiskade musslor och fraktade allehanda saker i sina små båtar. Barn som badade och skrek : “give me one pen” när vi gled förbi. Överallt dessa fnissiga indier i färgglada kläder som vinkar till oss. Vi övernattade en natt på ett “Ricefield resort” och nästa dag fick vi återigen uppleva den ständiga aktiviteten längs strandkanten då vi sakta stakades fram i en countryboat.
Nästa anhalt blev Kochi som är Keralas hamnstad. Staden kändes bitvis ganska västerländsk med sina köpcentrum, coffee shops och en och annan skyskrapa. Efter att ha utforskat staden, shoppat loss och haft magsjuka så fortsatte vi vår resa upp mot bergen. Via smala serpentinvägar tog vi oss upp till staden/byn Munnar som är känd för sina teplantage. Omgivningen var otroligt vacker och rogivande. Gröna sagolika kullar av te så långt ögat kunde se. Några dagar senare fortsatte vi vår färd söderut till Tekkady/Kumily för att utforska ett av Indiens största naturreservat med bland annat tigrar och elefanter. Resan avslutades med några dagars sol och bad i Varkala igen innan det var dags för hemfärd.
Vad var då bäst med Kerala?
*Indiens befolkning är stor nog att svälja alla turister, så det kändes aldrig riktigt turistigt i Kerala.
*Indierna är otroligt hjälpsamma och vänliga.
* Mycket intressant kulur och religion.
*Det går att leva riktigt billigt.
*God mat (men efter ett tag blir du less på att äta kryddstarkt 3 ggr dagligen).
*Det är väldigt vackert.. (trots en del sopor)
*Mycket att upptäcka!
/Jenny
härligt! Indien är ett måste har jag förstått:)
Härlig historia! Kul med lite nya författare med färska upplevelser, gärna mer av det!
Har du några fina bilder kan du lägga upp dem med! 🙂