En Livslevare i Cham – Femte dagen

Dagens äventyr blev precis som planerat en liten exkurision till le Grand Montet. Efter en inte farligt lång tur i en halvtom skidbuss kom vi fram och blev informerade om att stolliften upp från dalen var trasig. Allt som stod till buds var då kabinbanan. Där var det folk. Mycket folk! Efter uppskattningsvis 15 minuter kom vi fram till en skylt. På den stod det ”härifrån till liften 20 minuter”. Kul, grattis! Väl uppe på högzonen kastar vi oss in i Bouchardgondolen som leder upp på 2700 meters höjd. Som vanligt är det ingen liftkö alls förutom första liften, något som har gällt alla dagar vi har åkt. Kanske beror det på att det är mitt i veckan och inget särskilt lov. Trevlig är det iallafall. Det är få saker jag tycker så illa om som att slösa liv på att köa. Continue reading “En Livslevare i Cham – Femte dagen”

En Livslevare i Cham – Fjärde dagen

Idag inledde vi med att promenera till Aguille de Medis dalstation. Riktigt kallt i luften ute på promenaden dit. Vi har tur på liftköfronten och möts av en kabin när vi kommer fram. Packade som sillar står vi sedan på vägen upp mot Frankrikes tredje största turistattraktion. Vid ungefär 2500 meters höjd byter vi till en ny kabin som klättrar nästan lodrätt upp på en klippavsats. Det är en rätt hisnande resa med ett mäktigt glacierlandskap nedanför. På 3800 meter märks det att luften börjar bli ganska tunn. På toppen av Mt Blanc på 4800 ska det finnas 55 % av syret från marknivån kvar. Jag vet inte exakt hur mycket vi andas in nu men kroppen känns seg och flåsig. Utsikten saknar motstycke. Jag har aldrig sett något liknande. Det är strålande sol med klarblå himmelutan moln. Vi ser modiga människor vandrandes över en smal kam med stup på båda sidor. De ska åka Vallee Blanche. Något jag redan ångrar lite att jag inte kommer att göra den här gången. Men turen verkar kräva sin man och jag är ingen offpisträv, dessutom går en plats i en guidegrupp loss på över 600 spänn… Men nästa gång, då jävlar. Vi njuter av utsikten och tar en massa kort här uppe på västeuropas tak. Den topp vi befann oss på igår syns på andra sidan dalen långt nedanför oss. Fransoserna har fixat in två restauranger på den lilla bergstoppen, samt borrat tunnlar och fixat en hiss till utsiktsplatsen vid sjäva ”nålen”. En varm choklad med grädde värmer upp våra frusna tår bredvid ett fönster med samma makalösa utsikt. Det var helt klart värt det att åka hit upp, även om det inte hade ingått i vårt uppgraderade liftkort. En stund senare tar vi kabinbanorna ner, en mäktig upplevelse rikare.
Continue reading “En Livslevare i Cham – Fjärde dagen”

En livslevare på besök i Cham – Tredje dagen

Vår andra skiddag inleds med den redan obligatoriska ”ät-tills-du-knappt-kan-stå” -frukosten. Sen är vi snabbt på väg bort mot Breventsystemets liftar igen. Vädret är strålande, klarblå himmel och 2 minus! Då Grand Montet ligger på skuggsidan beslöt vi oss för att testa vad Brevent-Flegere kan bjuda på då hela systemet är öppet istället. Där är det nämligen sol hela dagen lång. Tyvärr har vi varit så entusiastiska att vi kommer fram till liften ungefär 20 minuter innan den öppnar. En brutal kö finns redan där av alla människor som vet att det är fullt av orörd snö uppe på topparna. En tråkig väntan samt en packad gondol senare står vi uppe på berget och njuter av en helt fantastisk utsikt! Det är så här jag är van de franska alperna! Dock slår utsikten här i Chamonix allt jag någonsin sett tidigare. Det är högre, spetsigare, mer snö och mer berg! Vi tar oss snabbt bort till en av de liftar som var stängda igår, Cornu, och upp på 2414 meters höjd. Väl uppe är det högalpint så det sjunger om det, väldigt stora ytor med gnistrande vit orörd snö och riktigt långa sköna nypistade backar ner mot dalen. Vi åker några riktigt härliga åk som överträffar allt från gårdagen med hästlängder. Sedan beger vi oss mot kabinförbindelsen till Flegere.
Continue reading “En livslevare på besök i Cham – Tredje dagen”

En Livslevare på besök i Cham – Andra dagen

Klockan ringer vid sjusnåret denna söndagmorgon. Kroppen känns utsövd men slö, det blir 3 minuter snooze innan vi släpar oss ned för trappan till den väntande frukostbuffen. Jag hade lite svårt att somna kvällen innan. Vårt hotell har tydligen Chams absolut populäraste afterski ställe, Chambre Neuf. Det är inte farligt lyhört från baren, problemen uppstår först när fulla människor ställer sig utanför och skriker, sjunger, aktiverar gasdrivna sirener och fan vete vad! Det var iof lördagkväll så håller de snattran ikväll är det ok. Annars ska jag kasta pjäxorna på dem från fönstret!

Åter till frukosten. Gröt, musli, bröd, yoghurt, ägg och allt det andra vanliga. Härliga franska pålägg med mycket smak och grymma gifflar till kaffet efter att ha tryckt i sig allt som får plats. Mycket bra! Ute snöar det rejäla lapphandskar. Vi är förväntansfulla. Skippar pistvisningen och ger os iväg själva då vi inte orkar vänta. Först inhandlar vi en flaska mjölk och två äpplen på den lokala mataffären. Som uppfinningsrika fattiga studenter har vi nämligen ett hemligt vapen. För att spara pengar har vi köpt med oss ett kilo euroshoppermusli som vi nu packar ned en del av till dagen på berget. Här ska inte ätas fransk turistmat i backen för 200 spänn gången!
Continue reading “En Livslevare på besök i Cham – Andra dagen”

En livslevare på besök i Cham – Första dagen

Vid en riktigt okristlig tid (kvart i sex) ringer veckarklockan och förkunnar att det är hög tid för en skidsemester. Efter en del släpande och de vanliga köernas lidande sitter vi så några timmar senare på SAS flight till Grenoble. En riktigt godkänd, om än liten, måltid ingår också i flygningen. Mycket välbehövlig frukost!

P1000026
Continue reading “En livslevare på besök i Cham – Första dagen”