lifelivers.com

Varldens langsta resa!

Alla katagorier! Vi star nu pa flygplatsen i Sydney och vantar pa varat sista flyg. Slutdestinationen, Christchurch. Med mellanlandningar i Frankfurt, Dubai och Bangkok borjar vi kunna det har med flygplatser. Framforallt att jonatan karlsson skulle ha chekat in eggbeaters-pedalerna i cykelvaskan och inte tagit med dom i handbagaget. Framst for att slippa tomma vaskan utochin varje gang vi passerar airport security 😀

Somnen lyser med sin franvaro men nasblod har vi dock haft gott om.

Nya Zealand nasta!!!

Vi checkade in

Nu har vi landat i stressens stad, Stockholm. Rent praktiskt landade vi igår förmiddag, men som norrlänning tar det i regel en dag att få markkänning mentalt.

Vår packning består av varsin ryggsäck som vi klassar som handbagage, sedan varsin cykelväska som klassas som specialbagage. Emirates, som vi åker större delen av sträckan med, sätter lägsta viktribban på 7kg på handbagage och 20kg på specialbagage för cykel.

När vi igår flög ner till Stockholm med Malmö Aviation hade dom 30kg och 8 kg som maxvikt. Så det var ganska skönt att vi flög ner, vilket upplyste oss om huruvida vi blir tvungna att packa om packningen så vi slipper böta överskridande maxvikter.

Den ena brodern vägde in på imponerande 20.0 kg + 7kg och den andre på 21.5.kg + 5,5kg. En viss ompackning kommer därmed att ske och vi passar på att utlysa en tävling om vem som är ägaren till den tyngre cykelväskan. Fina priser (från Nya Zealand) lottas ut till vinnaren. Vikt kommer att omfördelas och pressas in i handbagaget. En tung uppgift för även om den ena bara väger 5.5kg så är den fullare än “bondjäveln och finnen” på youtube.com

Imorgon, måndag lämnar vi Sverige kl 16:50. Då ska våra cykelväskor helst väga 19.5kg och handbagaget max väga 6.5kg så att vi har tillgodo inför hemresan!

I skrivande stund sitter vi hemma hos Mattias Bettner och Hanna Karlsson och planerar en tokigt god Brunch!

Den skidalpina premiären

Vid den här tiden förra året gjorde jag min skidalpina debut i Trillevallen. Jag minns hur det vräkte ned snö och hur arrangörerna frenetiskt spårade banan.

Det här årets premiär var inget undantag, snön yrde och vinden slet loss nummerlappar från isiga tights.

Kanske inte de perfekta förhållandena för att rekrytera nya utmanare till sporten. Vad man brinner för är väl ändå pudersnö, obefintliga vindar, klarblå himmel och strålande vårsol? Och visst är de gångerna fantastiska. Men de här helgerna med 25-sekundmetersvindar och avblåsta hjälmar kanske inte är så tokiga heller.

För ibland är det just äventyret och utmaningen som lockar; att få testa sina gränser och höja sin egen ribba ett snäpp eller två. Och då är de här gångerna bäst. Afterskiölen smakar ju dessutom aldrig så gott som efter ett rejält äventyr.

Här är bilder från helgens race i Bydalen, Henrik Flygare som fotat.

En av årets slitvargar, en mil på 29 minuter mannen

På väg mot toppen av första backen

John Bergstedt i den vitgröna dräkten stod för helgens hjälteinsats då han utan stighudar ålade sig fram i nysnön

Scott och Emma i IKSU multisport gjorde sin första skidalpina tävling tillsammans

Johan “Sigge” Siggesson laddar på i en av utförskörningarna

Nästa gång intar den skidalpinacirkusen västerbottensfjällen och vildavästern stället Kittelfjäll.

Vill du bekanta dig mer med skidalpinism och toppturer i fjällen, kika då in på www.skidalpinism.se

Helgens boktips!

Ja nu var det dags att läsa igen! Fick denna bok i julklapp av min mor. Mycket tacksam för det!

“Jens Lapidius – Aldrig Fucka upp” är en lättläst bok och känns aldrig tråkig! Ett tips är att läsa Jens Lapidus första bok “Snabba Cash”.

Sen imorn är det ju lördag och då får man lägga undan boken och skåla istället för dom som känner för det! Skål hej lifelife

Vad har man med sig till New Zealand

Hej alla glada!

Klev precis ur duschen, och tänker nu blogga om det jag funderade på i duschen. Alla har vi våra egna unika ställen, där vi för en stund, får komma undan lite och fundera på saker och ting!

Duschen är ett av mina få ställen där jag kan lugna ner mig lite. Men det är iaf för mig många lugna minutrar. Dom som känner mig vet ju att det oftast brukar vara full fart.

Som tidigare nämnts, berättades det om att jag och min bror, Micke Karlsson åker till New Zealand den 2:a feb. Dit hade vi tänkt att få med oss våra snygga cyklar. Såklart har jag längtat i många veckor nu, och när det nu snart börjar att dra ihop sig (typ 12dar kvar) så börjar jag bli lite stressad på att jag inte har någon som helst aning på vad jag ska ha med mig. Det var som sagt i duschen nyss som jag inte kom på en enda grej att packa med. Men jag har ju inte rest så mycket heller.

Min dåliga koll på bra saker att packa är anledning till det här inlägget. Så, ni män/kvinnor i alla åldrar som gjort alla härliga tabbar och även perfekta packningar inför en resa. Kom gärna med tips på bra saker att ha med sig, och även bra cykelställen är välkomna!

Ska också passa på att berätta att Micke hyr ut sitt rum på “STÄLLET” mellan 2:a feb-tom-2april. Stället är enligt mig ett modernt och stämningsfullt hälsohem! http://www.blocket.se/vi/19911810.htm?ca=2_s

Tack för ikväll och hoppas ni får två soliga vintermånader!

/Jonte karlsson

Take a look at my life

I min värld finns det inte mycket som slår högre än riktigt bra musik. Ibland är det till och med så att alla världens drömprinsessor (tillsammans!) får se sig besegrade av EN enda bra låt. Själv så saknar jag allt i vägen av vad som krävs i form av talang och tålamod för att ens vara i närheten av att kunna förmedla känslor med musik.

Men jag beundrar de som kan. För ibland är en bra låt det enda som krävs.

Den här låten handlar egentligen om en gammal gubbe som sångaren fick med när han köpte sin farm. Men den får mig ändå att tänka på min far. Så, den här är till dig Pappa.

Neil Young – Old man

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this: