lifelivers.com – Page 41 – Don't dwell on your possible limitations, focus on your limitless possibilities

Godnatt och godmorgon med Muse

Sent igår kväll efter vi kommit fram till Umeå satte Micke i sin julklapp till sig själv i X-boxen. Inte ett spel som man kan tro, utan istället en övergrym konsert med engelska progressiv-rock bandet Muse.

“Vi kan ju lyssna på en låt eller två innan vi går och lägger oss”. Ja eller hur. Till grannarnas glädje spelades hela konserten på securitas-kommer-snart volym med extra låtar och behind the scene material.

Sov hos Jessica i natt och tog nu på morgonen en uppfriskande löptur hem över Nydalasjön, i tjugo faktiskt inte så kalla minus grader. Väl hemma på Stället dröjde det inte länge innan kaffet puttrade i bryggaren och Muse gick igång igen.

Japp. Det här är livet när det ler som bäst

Sista dagen…

… på jobbet på TÅ och näst sista dagen på året…

ljuset är på väg och ett annat liv. Som inte innebär pendling till Umeå från Sollefteå vareviga helg, något som känns oerhört skönt i den eviga jakten på lyckan…

Vad förväntar du dig av det nya året?

Själv har jag oerhörda förväntningar, men inte i Sven Otto Littorinklass: “2009 blir ett skitår!” Utan mer: ju fler intryck hjärnan får desto bättre utnyttjar man tiden…

En sak med den relativa tiden kan jag dock inte förstå: hur kan tiden både kännas långsammare desto fler intryck man får och samtidigt snabbare när man har roligt när man snappar upp intrycken? En dag då man gjort massor känns efteråt längre, men medan den går känns den betydligt snabbare än om man stirrat in i en fängelsecell…

“Om livet vore en gratisfest tror jag inte hedersgästen skulle dyka upp” (ett halvlånat uttryck ur serien Californication, ett uttryck som jag inte förstod när Hank Moody sa det, men som jag väljer att tolka helt fritt)… det jag har upptäkt under det gångna året är att inget som ger något är gratis. Allt, även den mest anspråkslösa önska om lycka, kräver sin tribut… ofta finns lyckan där inombords, men för att upptäcka den krävs ansträngningen och tiden att tänka efter. Oftast tänker vi på något annat, är på väg någon annanstans… (skratt)jakten bättre än själva skratten…

Många tycker det är tråkigt att åka liften upp i backen, men förrutom att man kanske fryser arslet av sig så är den tiden en tid att stanna upp. Tid för eftertanke… ytterligare en paradox… för liften upp mot toppen är ju själva resan, jakten…

Kan oraklet både haft rätt och fel när hon sa till Odysseus att resan är ditt liv?

GOTT NYTT ÅR!

/David

Måndag är aldrig måndag utan Rage Against the Machine

Varje gång man kommer på det så känns det lika befriande. Det finns ingen bättre kanal för måndagsångesten än en låt med Rage!

Jag säger som Larsson brukar säga “Det bästa med helgen är att det snart är Rage-måndag”.

Den här morgonen “bilade” de inte ens upp vårt kök. Det var heller ingen som behövde klättra över spisen för att ta på sig skorna.

Nu är kaffet klart. Settle for nothing och ha en bra dag / Hank

The power of Now

Följande text är tagen från introduktion av Zeitgeist, en dokumentär om vad som egentligen styr världen.
Har du inte sett filmen och har två timmar över så ta en titt här.

Spirituality is a particular term which
actually means: a dealing with intuition
In the theistic tradition there is a notion of
clinging into a word
A certain act is regarded as displeasing to a
divine principle
A certain act is regarded as pleasing for the divine…
whatever
In the tradition of non-theism, however, it is very direct –
that the case histories are not particulary important.

What is actually important is Here and Now
Now is definitely now
We try to experience what is available there
on the spot

There is no point in thinking that a past did
exist that we could have now

This is now. This very moment.
Nothing mystical, just “Now”, very simple, straightforward.
And from that Nowness, however, arises a sense
of intelligence always
that you are constantly interacting with reality. One by one.
Spot by spot. Constantly.

We actually experience fantastic precision,
always.
But we are threatened by the Now so we jump to
the past or the future.
Paying attention to the materials that exist in our life – such rich life that we lead

All this choices take place all the time…
But none of them are regarded as bad or good per se
everything that we experience are unconditional experiences
They don’t come along with a label saying
“this is regarded as bad” or “this is good”.

But we experience them but we don’t actually pay heed to them properly.
We don’t actually regard that we are going somewhere.
We regard that as a hassle.
Waiting to be dead

Waiting to be dead.

That is a problem. That is not trusting the nowness properly
that what is actually experienced Now possesses a lot of powerful things.
It is so powerful that we can’t face it.

Therefore, we have to borrow from the past and
invite the future all the time.

And Maybe that’s why we seek religion.
Maybe that’s why we march in the street.
Maybe that’s why we complain to society
Maybe that’s why we vote for the presidents

It is quite ironical…
Very funny indeed.

En bild säger mer än tusen ord, en film säger mer.

Vad gör man då snön sticker i ögonen? Jo, man håller sig i skogen!!

Lördag förmiddag i Nipornas stad tillbringades bland annat efter den otroligt fina “nipleden”, denna gång på cyklarna!

Jag och André möttes upp nånstans på remsle och konstaterade tidigt att det inte skulle sitta dåligt med ett par glasögon på huvudet. Snön piskade ohärligt ner mot stan och Sollefteå blev vitare för varje sekund som gick. När vi väl tagit oss in i skogen, cyklandes mellan träden glömde vi bort att det faktiskt vräkte ner snö. Stigarna var hårda och löven var täckta med snö, vilket gjorde dagens pass lite mer tekniskt än vanligt. Andrés v-bromsar var inte riktigt i toppform med en massa snö och is på sig, och mina skivbromsar skrämde nog iväg allt levande i skogen.

Efter ett flertal vurpor senare tog vi oss tillslut till systembolaget där jag kunde köpa lite energidryck innan vi tillslut skildes om inte lite gladare än innan!

Cykeltur i vintersollefteå

Lev å Må/ Jonatan och André