Ibland kan man tycka att det alltid kommer fler gånger och att man får en chans att göra det igen. Men sånt här flyt med solsken och varmväder i slutet av oktober har man inte två gånger. Så du som inte var med, ledsen att behöva säga det…men du missade verkligen något (och då menar jag inte bara det fina vädret..).
Under älghuvudets uppsikt förklarades lördagens tur, foto Mattias Nyström
Träningslägret startade på fredag kväll i utkanten av Sollefteå. På schemat stod en helg med cykling och löpning i kuperad och svårslagen terräng. Med vetskapen om att vädret kunde ha varit hur dåligt som helst så togs solljuset emot med öppna armar.
Vi inledde lägret med två timmars mörkercykling upp till jaktstugan vid Koltjärn. På vägen dök som mer eller mindre väntat några navigeringsproblem upp, men det dröjde inte länge förrän vi var framme och kunde grilla varsin korv.
Bilderna ovan är från första kvällen. Först samling i Holm, sedan cykling mot Jaktstugan
När vi vaknade på morgonen så brassade vi på kaffepannan och gjorde ett storkok med gröt.
Att Stefan Lindgren tycker om kaffe är ingen hemlighet, men visste ni att han har vunnit en tävling som fjällbarista!? (det är André som serverar)
Morgonsol på jaktstugan, foto Mattias Nyström
Lördagens träning kom till mestadels att bestå av cykling och ett kortare inslag av löpning.
Skidåkaresset Ulf Tingelöv klev upp tidigt och cyklade de tre milen från Sollefteå för att möta upp oss vid Koltjärn. Det var nollgradigt när vi trampade iväg, men solen i kombination med uppförsbackarna fick oss att snabbt kabba ned till svettvänligare kläder. Innan lunchen hemma hos Karlssons precis klockan 12.15 (som vi hade planerat, därav “tajming” i rubriken, förövrigt Mikael Karlssons ord!) sprang vi upp på Multråberget varifrån man kan titta på kartan och peka på målen i verkligheten.
Förmiddagens cykling bestod av mycket grusväg med hastigheter mellan 5 och 72 km/h. På bilden till vänster syns Jonas Westling och Marie Häggström. Foto Mattias Nyström
Löpning uppför Multråberget i strålande solsken strax innan lunchen som Micke hade fixat
Efter lunchen blev det stigcykling över Skedomsberget mot Sollefteå där det sedan sprintades uppför Hallstabacken. Här spenderade vi natt nummer två. Efter dusch, bastu och sedan middag på stan somnade vi alla gott. Någon möblerade dessutom om rummet mer än andra efter ett besök på krogen, inga namn nämnda men Jonatan stod utan tvekan för nattens underhållning..
Söndag morgon blev det löpning på nipledens branta backar längs med Ångermanälven. Passet avslutades med tjurrusning uppför Hallstaberget.
Tror ingen sprang Nipleden utan att bli stum i benen. Men trots trötta ben var det evigt ryckande i branterna
Efter lunchen så var det dags för lägrets sista pass, cyklisternas favorit! Stigarna vi körde skulle jag kunna cykla i all evighet. Jag lovar att när jag tänker på dem så stiger pulsen med tio slag! Arvid vann vurptävlingen och Jonas Danvind gjorde en riktigt snygg tailwhip. Jonas blev förresten till något av en ideell gudie som berättade alla sanningar och osanningar om Sollefteås äventyrshistoria, med många imponerade lyssnare.
Ovan ser ni de sista timmarna på lägret med cykeltvätt i skymningen. Längst till höger har vi två hårdingar i form av Peter och Simon, IKSU Multisport
Sista passet avslutades med bakhjulscykling, cykeldopp i älven och en perfekt stig längs älvkanten. Lägret rundades sedan av med växeldragning på landsvägen ut mot Holm och startplatsen. Mörkret hade då kommit och kalla fötter var ett faktum, men det var inget som stoppade gänget av femton målmedvetna personer att trycka på in i det sista.
