lifelivers.com

Ganska sent på onsdag kväll blev det klart att morgondagen skulle tillbringas på cykel, längs en ”singletrack”, som enligt amerikanska rykten skulle vara något över det vanliga. För att komma till den bästa delen av leden så åkte vi först bil ungefär nio mil in i landet. Väl framme så satte vi snabbt ihop cyklarna och packade två små ryggsäckar med mat, slang och pump. Strax efter nio trampade vi iväg, direkt in på leden, som till vår glädje var precis lika bra som sagt. Ryktena kom från en säker källa och vädret var på vår sida. Solen värmde upp den friska morgonen och vi fick kavla upp ärmarna. Korta branta backar avlöstes av slippriga spångar, bäver-bitna björkar, ”tallmoar” och sandåsar som stundtals fick oss att tro att vi var utanför landets gränser. Efter dryga 20 km av grymt skön singletrack vände vi på cyklarna och letade rätt på grusvägen som skulle ta oss tillbaka. Vid ett-tiden rullade vi nöjda in på rastplatsen där passet började. Vi bytte om till torra kläder, åt varsin macka och satte oss i bilen och konstaterade att den här leden kommer att få fler besök!

Morgonpigg uppställning! Till höger står Mattias Nyström, initativtagaren till äventyret

Nu ska jag ta tag i plugget och kanske beställa ett nytt bakhjul (fälgen har visst spruckit!). Det är inte gratis att leka, men det är kul!

…Det kan t.ex vara att ha klivit upp alldeles för tidigt och stressat till skolan, glömt det man skulle ha med sig, för att man tänkt så mycket på att hitta sex kronor till en kopp kaffe – som man inte ens får! Morgon-seminariet som jag var på, fortgick utan rast och därför också utan kaffe. När det väl var slut bestämde jag mig för att cykla direkt hem – för vi har ju kaffe hemma (tro inte att jag är beroende, men idag behövde jag verkligen kaffe, precis som man ibland behöver lyssna på Rage!). När jag kommer innanför dörren hinner jag knappt ta av mig skorna. Allt jag tänker är: “om jag får en kopp kaffe så blir det bra”. Till min förskräckelse upptäcker jag att kaffefiltren är slut..

Ica räddar mig och snart får jag min kopp java – min kopp omstart. Och sen blev det en bra dag. Jag såg alla de små sakerna. Alla bra saker. För när allt kommer omkring, så handlar det om att se och fånga – de där ögonblicken – som kan göra en hel dag, till en bra dag.

Igår hade vi lifelivers-möte. Det är skönhetsförändringar, nya meny- och reportageidéer på gång! André the producer har redan börjat. Så håll ögonen öppna!

lifelivers brainstormar på skogis

…Fan, ibland är det skönt att göra ingenting! Ja faktiskt, särskilt de där stunderna när man vet att man ”borde” ta sig i kragen och göra Allting. Ja jävlar i mig, ibland är det till och med sunt att göra ingenting. Man får ta semester. Semester från sig själv. Och vet ni vad det bästa är? Jag tror att man mår bra av det. Vi behöver den där lilla stunden av självtrots. Vi behöver den för att ladda om, Och för att kunna vara våra berättigade Jag. Min och Din enda rättighet är ju att vi båda är Fria. Fria att göra vad vi vill, när vi vill – mitt i allting – Inte sant? Men glöm inte att vi blir det vi gör; så hantera din frihet med Känsla.

Här på stället är det full fart. Klockan är strax efter elva på måndag kväll. Det är Rage-måndag och vi har alla varit lite trotsiga idag. Men det är ju på sin plats. På en rage-måndag får man ju vara hur förbannad man vill. Hägglund gör matlådor till jobbet. André har sprungit runt sjön, med pannlampa i regndimman. Micke har varit på skolan och pluggat inför en tenta. Jag fick alldeles nyss ett passande meddelande från honom, jag citerar: ” Vi går alla runt och lever våra liv, fyller dom med strunt som vi tror att vi behöver och mår bra av, när det enda vi egentligen vill är att någon säger till oss – ta mig där ryggen byter namn!”

Poängen med det och slutklämmen på det här inlägget, får bli att vi alla behöver varandra (Kärlek!) och att vi måste vara rättfram och göra våra liv till vad vi vill. Dröm inte bara drömmar, Lev dem också! Nu går vi mot höst, men här på lifelivers.com är det Alltid vår!

/Mr Brightside